Dags att skriva av sej 2010 och börja om på nytt 2011 utan en massa bekymmer som t ex falska vänner, folk som tror dom är ens vänner, och allt annat runtomkring..

2010 har rent ut sagt varit ett helvetiskt år, tilliten till folk har förändrats brutalt och jag har ett annat sätt att se på vännerna runtomkring mej..har blivit så grymt sviken, av någon som betydde allt för mej, ställde upp till hundra procent jämt, men hon valde att stötta en person som inte är värd skiten under mina skor, han ringde runt och mailade runt till mina killkompisar som kanske råkade tycka om mej lite mer än vän och berättade för dom vilket äckel till tjej jag var, vad jag har gjort och inte gjort....pga att det kom fram att han hade haft 2 tjejer samtidigt, och det råkade vara jag som berättade det för min bästa vän..för att jag inte ville att hon skulle bli sårad längre..men där gjorde jag tydligen fel, jag kommer aldrig berätta något för någon igen om jag får reda på något..då tar jag hellre skiten när den får reda på att jag visste om det hela tiden, för det kvittar hur man än gör..så är det på något konstigt sätt mitt fel..då är det jag som ska få ut vad han har gjort.. numret till kent kan jag ju bara gå efter min egen intuition, vart det kom ifrån alltså, eftersom hans nummer står på hans far..men en vacker dag kommer svinhuggen gå igen..var så säker!!!Men när den vänskapen tog slut trädde en annan i kraft, med "den andra tjejen", och jag är jättelycklig att det kommer in folk i mitt liv som är något att ha, några man kan lita på, några som står vid min sida "no matter what", det är inte bara Malin som har kommit in i mitt liv, utan flera andra, nya som gamla, och jag är så grymt tacksam att ni fortfarande finns i mitt liv ni gamla som jag försakade när jag var ihop med Kent..bara för att det inte var populärt att ha killkompisar..nu hoppas jag väl att jag har lärt mej att kompisarna går före allt..ni är mitt allt!! Påminn mej om detta om det skulle komma in någon ny i mitt liv..

Det här kommer bli en hel uppsats!!

3 september bröt jag upp med Kent, för att vi inte vill samma saker, sen passade nog vi inte ihop heller, men man hänger sej kvar för att man tror verkligen att nångång kommer det kanske bli en ändring som man blir lovad hela tiden, men inte..det har både varit smärtsamt och avslappnande att vara ensam, men nu är gränsen nådd..har kommit över den gränsen mellan att göra slut och att kanske tro att man kanske kommer att hamna där igen, men det blir det inte nån mer gång..det finns inte..det är nu det är dags att lära sej att stå på egna ben igen..man har varit som Bambi på hal is ett tag, men tror jag börjar bli ganska stabil faktiskt..det tar sej så att säga..

Jag har träffat många människor som gjort intryck på mitt liv dom månaderna jag varit själv..Magnus, som fanns där i början efter separationen, stöttade och bara fanns, vi är tyvärr osams idag, men tror det är ett tecken på att det inte var något bra val det heller + att han säkert fått ett och annat mess av Patrik också..Pooa, en sån underbar vän, du finns, du lyssnar, du bara är du och det är det jag älskar med dej, du kommer alltid ha en plats hos mej.. Så har vi Alex, som även han fått meddelanden på meddelanden, det har gjort att det aldrig kommer bli detsamma mellan oss, du är saknad vännen min, och jag tänker på dej..Carlberg, min älskade älskade vän..du finns alltid kvar även fast man har varit dum och försakat dej gång på gång, jag lovar att det inte ska bli så igen..du är ändå den som står mej närmast..

Sen har vi mina älskade tjejkompisar..ni vet vilka ni är och ni ska ta åt er när jag säger att jag är evigt tacksam över att ni finns i mitt liv..det vet ni så väl..

Men nu tror jag att Fröken Fagrell sparkar igång ett sprakande år utan energisugare och falska människor. Dethär är mitt år, MITT!!